Försurning av gödsel – vad det innebär?

”Försurning av gödsel” är en kemisk process som innebär att man sänker pH-värdet i flytgödseln, genom att tillsätta en syra, vanligtvis en svavelsyra (H₂SO₄). Syftet med försurning är att flytta jämvikten mellan ammonium och ammoniak mot den stabila formen ammonium (NH₄⁺) – eftersom lägre pH gör att färre ammoniumjoner övergår till ammoniakgas (NH₃). På så vis minskar ammoniakavgången och därmed även kväveförlusterna.

Kemiskt gäller:
NH₄⁺ ⇌ NH₃ + H⁺

Vid högt pH avgår ammoniakgas (höger i bilden ovan).
Vid lågt pH stabiliseras ammonium i vätskefasen. (vänster i bild ovan)

Men en försurningsprocess som denna har också betyande nackdelar:

• Försurning kräver kemikalier (syror) som är miljöfarliga, korrosiva och hanteringskrävande.

• Försurningsmedlet innebär ökad säkerhetsrisk vid lagring och spridning.

• Svavelsyra är direkt hälsofarligt och kan leda till frätskador och skador på lunga/andning. 

• Processen påverkar pH-balansen i marken vid upprepad användning.

• Försurning är en energi- och resurskrävande vid storskalig hantering.

Den Giftiga Svavelsyran och användandet vid försurning av gödsel

Vid kemisk försurning används oftast svavelsyra (H₂SO₄) som tillsats för att sänka pH-värdet. Svavelsyra är en stark, mycket frätande oorganisk syra som reagerar häftigt med vatten och organiska ämnen. När den blandas med gödsel sker en snabb neutralisationsreaktion där pH sjunker, vilket förskjuter jämvikten mot ammoniumformen (NH₄⁺).

Även om detta ger god kvävestabilitet innebär Svavelsyran betydande risker:

1. Allvarliga säkerhetsrisker vid hantering

Svavelsyra (H₂SO₄) är en mycket frätande syra som reagerar våldsamt med vatten, metaller och organiskt material.

Redan små stänk kan ge kemiska brännskador på hud och ögon.

Ångor kan irritera eller skada luftvägar.

Utrustning måste vara helt tät och tillverkad i syrafasta material (t.ex. syrafast stål eller plast).

Vid påfyllning i gödselbrunnar har flertalet olyckor inträffat i Danmark och Sverige med både frätskador och gasutveckling när syran reagerat med organiskt material.

Transport och lagring av svavelsyra kräver ADR-klassade tankar, skyddsutrustning, och är reglerat enligt Kemikalieinspektionens och Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2014:43).

💬 Exempel: Danska lantbruk har rapporterat incidenter där syra spillts vid lastning eller reaktion skett i brunnar med stillastående gödsel – vilket skapat kraftig värmeutveckling och frätskador.

2. Korrosion och materialskador

Svavelsyra är kraftigt korrosiv mot metall, betong och gummipackningar.

Rörledningar, pumpar och spridningsutrustning slits snabbare, vilket ökar underhållskostnader och driftstopp.

Betongbrunnar kan spricka eller eroderas om syran inte späds eller blandas korrekt.

Ventiler och doseringspumpar kräver specialmaterial, vilket gör anläggningen dyr att bygga och underhålla.

💬 Exempel: En studie från SEGES (Danmark) visade att underhållsintervallen på gödselpumpar ökade med över 40 % i anläggningar som försurnade gödsel med svavelsyra.

3. Risk för överförsurning och kemisk obalans

Om syran doseras fel eller inte blandas jämnt kan pH sjunka för lågt (< 5,0).

Detta kan påverka gödselns mikrobiologi och orsaka utfällning av metaller (t.ex. järn och koppar).

Försurad gödsel kan störa markens buffringskapacitet om den sprids upprepade gånger på samma fält.

Växterna kan få obalans i svavel- och kväveupptag eftersom svavelsyra tillför extra svavel (SO₄²⁻).

💬 Exempel: Fältförsök i södra Sverige (SLU, 2018) visade att långvarig försurning ökade svavelnivåerna i marken och sänkte pH lokalt i ytskiktet efter flera år.

4. Klimat- och miljöbelastning

Tillverkningen av svavelsyra är i sig energiintensiv och ger utsläpp av SO₂ och CO₂.
När syran används i gödsel uppstår dessutom sulfat-överskott, som vid överanvändning kan läcka till vattendrag.
Dessutom tillför försurning ingen ny växtnäring – den bevarar bara befintlig, vilket innebär en resurskrävande metod jämfört med naturlig jonbindning som Active NS erbjuder.

5. Administrativ och praktisk belastning

Hantering av svavelsyra kräver riskbedömning, kemikalieförteckning och särskild märkning enligt CLP-förordningen.

Personalen måste ha utbildning i syrasäkerhet.

Gårdar måste följa strikta regler för transport, lagring och avfallshantering.

💬 Exempel: I Danmark har flera gårdar valt att avveckla syrabaserad försurning då försäkringspremierna ökade kraftigt på grund av olycksrisker.

Sammantaget är syrabaserad försurning en effektiv men riskfylld metod, som kräver noggrann kontroll och anpassad hantering.

Active NS – En naturlig "försurning"

Active NS uppnår samma stabiliserande effekt på ammonium – men utan att använda syror eller förändra pH.

Kristallstrukturen i Active NS består av tre naturliga lermineraler med mycket hög katjonbyteskapacitet. Dessa binder ammoniumjoner (NH₄⁺) elektrostatiskt och håller dem kvar i gödseln, vilket förskjuter jämvikten mot ammonium precis som vid försurning – men utan kemisk påverkan eller risker.

Det betyder att Active NS fungerar som en ”naturlig försurning” av gödseln, där ammonium stabiliseras fysikaliskt istället för kemiskt.
Resultatet blir:

• lägre ammoniakavgång,

• högre kväveeffektivitet,

• minskad lukt,

• inga syror, ingen korrosion och ingen påverkan på markens pH.

Kort sagt: Active NS ger försurningens miljöeffekt – utan försurningens risker.

Broschyrer & informationsmaterial

AQUiP Agro: Active NS Broschyr (Svenska)

AQUiP Agro: Active NS faktablad (Svenska)

AQUiP Agro: Active NS Manual (Svenska)

Mer information finns under fliken "Broschyrer"

Ordlista –
Försurning, gödsel & Active NS

Ammonium (NH₄⁺)
En löst positivt laddad kväveform i gödsel. Stabil i vätska och växttillgänglig. Kan omvandlas till ammoniak vid högt pH och temperatur.

Ammoniak (NH₃)
Gasformig kväveförening som bildas när ammonium avger en vätejon. Orsakar kväveförluster, lukt och klimatpåverkan.

Ammoniakavgång
Processen där ammoniakgas avdunstar från gödseln till luften. Ökar vid högt pH, värme och omrörning. Leder till förlust av växtnäring och miljöutsläpp.

Försurning (av gödsel)
Kemisk behandling där pH sänks med syra, vanligen svavelsyra (H₂SO₄), för att minska ammoniakavgång. Förskjuter jämvikten NH₄⁺ ⇌ NH₃ + H⁺ mot ammonium.

Svavelsyra (H₂SO₄)
Stark oorganisk syra som ofta används vid försurning. Mycket frätande, korrosiv och hälsofarlig. Kräver syrafasta material, skyddsutrustning och tillstånd vid användning.

Katjonbyteskapacitet (CEC)
Ett mått på hur många positivt laddade joner (katjoner) ett material kan binda. Avgörande för hur effektivt ett material kan hålla kvar ammoniumjoner.

Active NS
En naturlig mineralprodukt baserad på tre lermineraler som bildar en kristallit med hög katjonbyteskapacitet. Binder ammoniumjoner fysikaliskt och minskar ammoniakavgång utan syror.

Naturlig försurning
Benämning på den fysikaliska effekt som Active NS ger. Produkten stabiliserar ammonium på samma sätt som försurning, men utan kemisk pH-sänkning eller risker.

Jämvikt NH₄⁺ ⇌ NH₃ + H⁺
Den kemiska balansen mellan ammonium och ammoniak. Vid högt pH och hög temperatur bildas mer ammoniakgas; vid lågt pH eller ammoniumbindning stabiliseras kvävet.

Haber–Bosch-processen
Industriell metod för att tillverka konstgödselkväve genom att binda kväve från luft med väte under högt tryck och temperatur. Energiintensiv (≈ 3,6 kWh per kg N).

Konstgödsel / NPK-gödsel
Färdig mineralgödsel som innehåller kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Typisk N-halt är ca 27 %, resten är fyllnadsämnen.

Kväveförlust
Förlust av växttillgängligt kväve genom avdunstning av ammoniak eller läckage. Minskar gödselns värde och bidrar till övergödning.

Kväveeffektivitet
Andel av gödselns totala kväve som blir växttillgängligt. Ökar när ammoniakförluster minskar.

Lermineral / Kristallit
Naturligt bildad mineralstruktur i Active NS som binder ammoniumjoner och håller kvar kvävet i vätskefasen.

pH
Mått på surhetsgrad. Lågt pH = surt (mer H⁺), högt pH = basiskt (mindre H⁺). Ammoniakavgång ökar vid pH > 7,5.

Lustgas (N₂O)
Kraftig växthusgas som bildas vid kväveomsättning i mark och gödsel. Minskad ammoniakavgång ger indirekt minskade lustgasutsläpp.